Patriot system affyrer missil. Foto: Raytheon.

7,65 mia. danske kroner. Så mange penge kunne Sverige godt tænke sig at spendere på luftforsvarssystemet Patriot fra amerikanske Raytheon. I denne uge gav den svenske regering Forsvarsmaterielverket grønt lys til at indlede forhandlinger med USA om køb af Patriot-systemer. Et system, der i forvejen bruges af 13 lande, her i blandt Holland og Tyskland. Det er desuden fornylig er blevet solgt Polen og Rumænien.

Patriot-systemet er et såkaldt “point defense”-system, der kan beskytte et bestemt “high value target” som eksempelvis en flyvestation eller lignende. Det ville kunne beskytte en bydel, men ikke en hel storby. Patriot kan udstyres med forskellige typer af missiler, som kan ramme indkommende fjendtlige missiler i terminalfasen indenfor atmosfæren. Det er altså “last line of defense” og ikke et sammenligneligt alternativ til ballistisk missilforsvar, som kaster sig over fjenden langt tidligere udenfor atmosfæren.

Sverige vil altså ikke bruge de mange penge på at beskytte sig bedst muligt mod ballistiske missiler, men derimod på at blive i stand til beskytte udvalgte “targets”. Det kan være en eller flere af de svenske flyvestationer mod russerne. Præcis hvor mange systemer svenskerne vil anskaffe sig er uvist. Men på en fin lille grafik, som de har lavet, ser man tre systemer sat op ved siden af hinanden – styret fra én “stridsledningscentral”, der får data fra en “spanings- og eldledningsradar”. Så mange får svenskerne nok ikke råd til. Ét system koster nemlig knap USD 1 mia., hvis man ser på hvad Polen skal betale for 8 styk. En mia. dollars svarer til 8,4 mia. svenske kroner.

Det ville ikke umiddelbart give mening for Danmark også at investere i Patriot i stedet for ballistisk missilforsvar og områdeluftforsvar til fregatterne baseret på SM-2 og SM-6 missiler.

Et dansk indkøb af Patriot er dog ikke helt udelukket – i hvert fald ikke i teorien. Vi får brug for mobilt jord-til-luft forsvar, som kan rykke med ud, hvis regeringen kommer igennem med sit forslag om at Danmark en dag skal kunne stille med en autonom 4000 mand stor brigade. Her ville Patriot være oplagt til at beskytte brigaden under fremmede himmelstrøg. Sagen er bare den, at det også ville være en særdeles avcanceret og dyr løsning og en smule “overkill” i forhold til brigadens behov. Så ville såkaldt SHORAD-M systemer (Short Range Air Defence Manoeuvre) nok være mere oplagt.

image

Website Pin Facebook Twitter Myspace Friendfeed Technorati del.icio.us Digg Google StumbleUpon Premium Responsive

9 Comments for this entry

  • Jacob siger:

    Patriot anvendes typisk på korpsniveau evt divisionsniveau,ikke på brigadeniveau. Fx til beskyttelse af korps og divisions hovedkvarterer samt generel beskyttelse af hele korpsets rum. Terræn betyder dog,at lavdækningen ikke vil være tilfredsstillende i hele korpsets rum. Her kommer SHORAD ind i billedet,fordelt på de enkelte brigader.

  • KimE siger:

    Sverige vill ha fyra delsystem med 12 lavetter men vi får nog börja med 3-6 lavetter då de tilldelade pengarna inte kommer att räcka fullt ut.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6815933
    Se bild2 i bildspelet

  • Simon Petersen siger:

    Det store spørgsmål for mig er, hvilke missiler køber svenskerne? GEM-T eller PAC-3? Det fremgår slet ikke fra FMV’s hjemmeside, hvor man tværtimod beskriver begge missiltyper, så spørgsmålet er, om man overhovedet har taget den beslutning endnu?!?

  • Halken siger:

    @SP Hvorfor er det et vigtigt spørgsmål?


    Det er mange penge for svenskerne at bruge – men de har så heller ingen anti-luft fregatter.

  • KimE siger:

    Nej jag vet inte heller vilka missiler det känns som om vi skulle behöva båda för både större areal,flygplan och för ballistska missiler. Kanske Gem-T är så pass bra att det går att klara sig med bara dem? FMV behöver nog få in en prisoffert först för att kunna bestämma vilka typer och när de ska skaffas, helst ska första delen finnas på plats 2020. Amerikanarna tänker uppdatera radarstationerna med vi riskerar att bli sittande med gamla eller båda sorterna pac2 och pac3 använder olika radarstationer.

  • Simon Petersen siger:

    @Halken

    Fordi Patriot nærmest er forskellige systemet, alt efter hvilket missil man putter i launcheren.

    Så hvilket missil de vælger (hvis de ikke vælger et mix) fortæller dels, hvad de kan med systemet mht. at nedskyde trusler, dels hvor meget de kan beskytte og dels hvilken slags trussel de er mest bekymrede for.

  • Kenneth siger:

    Lite Gripen-information.;)

    Det här är en förkortad version av Svenska Dagbladets premiumartikel som bara prenumeranter kan läsa, därför blev det lite långt…

    Hemligt vapen på nya Gripen – ska möta ”världens bästa”

    Rysslands nya avancerade luftvärnssystem och nya flygplan ställer krav på svenska flygvapnet. Nya Gripen E får ett hemligt och mycket avancerat system för elektronisk krigföring. Nu hoppas Saab sälja systemet även till andra länder.

    Men möjligheterna att exportera begränsas förstås av att svenska försvaret, som betalat dyrt för tekniken, knappast vill att allt sprids.

    – Grundsystemet kan vi sälja på vanligt sätt. Däremot kommer vi aldrig att få sälja all extrautrustning vi hängt på till de svenska planen, säger Petter Bedoire.

    Den största förändringen är att Gripen E får ett nytt hemligt system för elektronisk krigföring.

    Med Gripen E får vi ett telekrigssystem som gör att man trots fientligt luftvärn och jaktflyg kan göra klart uppdraget och sedan flyga hem.

    Gripen E:s nya system för elektronisk krigföring har i grunden samma uppgift som det nuvarande systemet för Gripen C.

    Det ska till exempel göra det svårare att upptäcka Gripen-planen genom skicka ut ett brus som stör fiendens radar eller härma radarsignalerna som riktas mot planet och skicka tillbaka dem. För motståndaren ser det då inte ut som det finns något Gripen-plan där ute.

    När Gripen till sist ändå syns kan man skicka ut signaler som gör att radarn tror att det är 28 plan som kommer, trots att det bara är två. Då blir det förstås också svårt för en motståndare att veta vilket plan de ska försöka slå ut.

    Enligt Saab är störningsförmågan i det nya systemet åtminstone tio gånger bättre.

    Håller det på att gå riktigt illa kan störsändaren användas för att göra det svårt för en fientlig robot att hitta planet.

    Gripen C har till exempel fyra antenner som lyssnar åt sidorna om det är någon motståndare som riktar radarn mot planet. Det fungerar bra så länge Gripen-planet flyger plant, men när det svänger tappar piloten uppsikt.

    Gripen E har därför 50 antenner runtom planet och ger sikt åt alla håll oavsett hur piloten svänger. Gripen E har också fått fler störsändare och använder elektriskt styrda antenner med galliumnitrid, ett i sammanhanget nytt material som gör att störsändaren får högre effekt.

    Effekten blir att piloten snabbt kan växla mellan olika mål och störa flera motståndare samtidigt. Enligt Saab är störningsförmågan i det nya systemet åtminstone tio gånger bättre.

    https://www.svd.se/hemligt-vapen-pa-nya-gripen–ska-mota-varldens-basta

    Det som är stealth i dag är det knappast i morgon.

    Nytt infrarött sök- och spårsystem

    Det infraröda sök- och spårsystemet är helt nytt med Gripen E. Det är ett passivt system där man på långt håll kan upptäcka fiender i luften och på marken genom att leta efter den värme de ger ifrån sig.

    Informationen från det infraröda systemet kombineras sedan med radarn till en mer sammanhållen bild. Enligt Saab blir det i princip omöjligt för stealth-plan som amerikanska F-35 och F-22 att undvika upptäckt när det infraröda sök- och spårsystemet kombineras med Aesa-radarn. Mer relevant är kanske att även ryska stealth-plan blir lättare att upptäcka.

    https://www.svd.se/bilder-viktigaste-nya-detaljerna-pa-gripen-e#sida-5

  • christian beier siger:

    NASAMS2 er bedsre, med det rette missil er der 180 km rækkevide.
    Og langt mere mobilt end Patriot.
    I Sverige er det noget nemmere og gemme et batteri.
    Plus man allerede har baser langs veje.

    I DK skal man være meget mobil.

  • Hansen siger:

    Patriot-systemet er ikke et point defence-system, men et area defence-system, der også kan anvendes mod ballistiske missiler.

    Og selvfølgelig ville det ikke give mening, at købe et landbaseret områdeluftforsvarssystem i stedet for områdeluftforsvarsmissiler til fregatterne – da landbaserede systemer jo ikke ville kunne beskytte flådestyrker indsat udenfor de kystvære områder – de fleste af verdens udviklede lande har da også både maritimt og landbaseret områdeluftforsvarssystemer.

Skriv et svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *